hur många tjejer, också i samma situation, har man inte träffat?…
Jag lärde känna A. -97, ett tag innan hon fyllde 19. Smart tjej (har tex. pluggat ett svårt europeiskt språk), oerhört snäll, gullig och vacker som en dag – men inte i sina egna ögon. I 2 år hade hon varit ihop med en något äldre kille. I början då jag såg dem ihop verkade allt okej – verkade, för det tog inte lång tid att upptäcka att han var alkoholberoende. Hon teg och led i flera år, hur ofta såg man henne gråta i smyg på festerna och släpa honom hem? Men hon trodde att hon aldrig skulle träffa någon som skulle kunna älska henne, för att hon var TJOCK (i sina egna ögon alltså, sanningen är att hon har de allra vackraste kurvor: fylliga bröst, markerad midja och en otroligt fin rumpa. I hur många år teg och led hon för att hon var ”så tjock att ingen annan ville ha henne”? I nästa 10 år!!!

Men slutet gott, allting gott, för till sist blev hon tillräckligt förbannad på hur han utnyttjade henne (och i samma veva blev hon förälskad i en kompis som stöttat henne i allt, en fantastisk kille (faktiskt på min 3-i-topp-killar-lista över män som är män i ordets allra bästa bemärkelse…)

Hennes ex gick efter 3 månaders vidrigt ”tyck-synd-mig”-beteende vidare till nästa ”tjocka, fula” tjej – det var ingen idé att varna henne, hon blev kär på stört när han uppvaktade henne… och den här gången var han snabb som fan att gifta sig dessutom…

För mig tog det bara 28 år att ”komma loss” – ful som jag är…
M.a.o.: Skönhetsfixering förstör människoliv…