Kommentarer till Sex, barn och när blir man egentligen vuxen?

Av: Claes

Claes — Sun, 01 Nov 2009 09:57:27 +0000

Det du säger låter vettigt. Men jag tycker det låter lite tunt. Se vad folk gör som dom absolut inte skulle göra om tog konsekvenserna efter det hela. Bevisar detta att vi har en hel hop med människor i landet som inte är vuxna? Läskigt om man tänker på straffmyndigheten. Mördar man någon när man är 16 så räknas man som barn, två år senare, vid 18 års ålder blir straffet ett helt annat. Då ska man plötsligt förstå följden av det man gjort. Begriper inte en person på 16 år vad en kniv i magen kan ställa till med om man jämför med vad en person på 18 år fattar? Lagar är inte sunda, dom är knäppa.

Av: Zettermark

Zettermark — Thu, 29 Oct 2009 13:40:47 +0000

Hjälp, satte nästan i halsen när du sa sexologer, men det visade sig vara en väldigt vettig pdf. Heja!

Av: K

Wed, 28 Oct 2009 12:55:36 +0000

Vuxen, jag anser att man är vuxen när man kan se konsekvenser av det man gör och att man kan ta ansvar över det man gör och sitt liv. Det innebär självklart inte att barnsligheten måste bort. Snarare handlar det om att kunna hantera sin barnslighet.

Av: Kaja

Kaja — Wed, 28 Oct 2009 11:21:53 +0000

Jag frågar mig själv när jag egentligen inte visste om sex. Mina barbiedockor lekte spännande lekar, men var inspirationen kom ifrån vet jag inte. Runt tiden när jag fyllde tonår plöjde jag mig igenom ett antal ”snuskböcker” och hittade även en samling erotik i bokhyllan. Jag har aldrig varit naiv i fråga om vad människor kan göra med varandra, eller blyg i situationen, men min egen sexdebut var sen och jag känner mig fortfarande oerfaren sex år senare.

Alkoholen då.. Jag växte upp i ett hem där finkultursidan av alkohol har dominerat. Vin, whiskey, rom. Provningar och ett genuint intresse. Det avskräckte mig inte, men jag har alltid fått smaka och tycker inte att det är GOTT gott. När sen kompisarna runt omkring började dricka drogs jag med ibland, men över lag var jag mest förbannad på folk och deras inställning till sprit. Jag har alltid velat ha roligt INNAN jag börjar dricka. Som en förhöjare. Annars kunde jag strunta i det. Men folk tjatade. Det dröjde tills högskolan innan jag började festa på riktigt. Då hade jag upptäckt öl! Öl i mitt hem var blasklager, ”fucking close to water”. Jag älskar öl med smak. Mörka öl. Stout. Ale. Sånt som är dyrt på krogen. Turligt nog fanns det i sortimentet på studentpuben till rimliga priser. Nu har jag dragit ner på tempot igen.

Av: Paret

Paret — Wed, 28 Oct 2009 05:51:15 +0000

Både alkohol och sex är ämnen som är både känsliga ”normala” i stort sett i varje hem. Det hela handlar om hur problemen tacklas. Jag tror påd en föregående talaren (vilken det nu var) som skrev att det skall finnas men man ska ge barnen en sund relation till det. Det skall inte smygas eller ”tabuseras”. Fram med korten på bordet men spea dom rätt. Vad det gäller att titulera sig som vuxen lever jag efter detta: När man slutat vara barnslig är man inte vuxen, då är man död….

Av: K

Tue, 27 Oct 2009 23:53:35 +0000

Det finns tydliga undersökningar om att ungdomar som blir bjudna på alkohol dricker större mängder och tidigare än de som inte blir bjudna.

Sen behöver de som inte bjuder vara så restrektiva att de döljer alkohol för barnen.
Jag kommer aldrig bjuda mina barn på alkohol, jag kommer aldrig att köpa ut. Jag kommer heller inte vara så naiv och tro att de inte kommer dricka och vara fulla. Men jag kommer samtala med dom om det. Framför allt också med tanke på de alkoholistgener som mina barn kommer ha med sig i bagaget.
Jag kommer därmed inte tycka det är okej att dom är fulla men jag kommer inte heller fördöma dom för det. Dock blir det inte enkelt att ha mig som mor då

Av: klumpesnusk

klumpesnusk — Tue, 27 Oct 2009 22:19:56 +0000

Det enda egentliga samtalet mina föräldrar hade med mig om sex i tonåren var när de frågade om jag hade några funderingar kring sex, om jag kände att jag visste vad det handlade om. Jag svarade att jag tyckte jag visste ungefär vad det handlade om.

Vilket jag visste, men lär man sig nånsin tillräckligt om sex egentligen?

Av: klumpesnusk

klumpesnusk — Tue, 27 Oct 2009 22:18:41 +0000

Min erfarenhet vad gäller alkohol är tvärtom. Barn till föräldrar som är väldigt restriktiva med alkohol tenderar att ha en större förkärlek för alkohol, i mina observationer.

Det är ingen vetenskaplig undersökning, bara vad jag sett hos vänner, klasskompisar och under min uppväxt.

Men det är egentligen inte så enkelt. Det handlar inte om att tillåta/neka alkohol, det handlar om att lära sina barn en sund inställning till alkohol. Handlar också om attityden man har när man lär sina barn den alkoholkulturen också, om man försöker skrämma dem (”ni vill väl inte bli alkoholister?!”) kommer det nästan säkert att ha motsatt effekt. Jag tror personligen man ska lära ut ansvar med friheten.

Det är dock en enormt knepig fråga såklart.

Av: J

Tue, 27 Oct 2009 21:17:47 +0000

Håller verkligen med dig!
Jag som faktiskt är tonåring, och ganska nyligen har blivit byxmyndig kände verkligen att det här inlägget typ relaterar till mig.
Mina föräldrar har aldrig haft ett ”sex-snack” eller något sånt med mig. Något är både glad, och ”ledsen” för. Många, både tonåringar och föräldrar, tror jag tycker det är pinsamt att prata om sex, alkohol och sånt. Men med alkohol har jag och mina föräldrar haft ett ”lättare” förhållande. Jag har fått smaka lite grann, oftast tyckt det smakar skit. Jag har kunnat berätta om när folk jag känner har fester, utan att de har blivit arga eller något. Vi har pratat om det liksom. Sen nu när jag fyllde byxmyndig, så fick jag ha fest för dom. De bjöd på alkohol, även om det inte var mycket. En cider till varje person ungefär. De kom även hem vid elva och ”kollade till” oss.
Älskar verkligen mina föräldrar för det lätta sättet de ser på alkohol och sex, utan att de låter mig göra vad jag vill.

Av: K

Tue, 27 Oct 2009 20:47:43 +0000

Här hemma samtalar vi redan öppet och naturligt om sex och samlevnad. Det är ett naturligt inslag i våra liv. Men även om man har det så kan det vara svårt att veta HUR man ska samtala med sina barn. Därför blev jag överlycklig när jag fann pdf-filen. För även jag lär mig hur man kan samtala på ett gott sätt.
Det goda samtalet.

Även tidigare, innan vi fick barn hade jag bestämt mig för att här hemma ska det finnas barnböcker som på ett bra sätt berättar det här med hur barn blir till, om snopp och snippa (mutta för vuxna kvinnor), kiss och bajs osv. Allt för att det ska bli naturligare