En vacker kvinna

Jag vill börja med att påminna om att tävlingen fortfarande är igång, skicka in bild på dig själv, din man/pojkvän/älskare/sambo och kanske är det ni som vinner!
Till och med min käre sambo verkar fundera på det, dregelfaktorn kommer vara hög!

Nu till det jag tänkte på… Jag har funderat en hel del om detta med min läggning.
Tyvärr är jag en sådan lat person att jag för enkelhetens skull gärna använder samhällets sätt och lägger in människor och ting i fack för att hålla isär och hålla koll på dem. Ofta flyttas människorna från ett fack till ett annat och kan till och med få plats i två, fyra eller fler. Hur konstigt detta än må låta. Den jag allra helst vill peta in i ett fack är mig själv, andra människor är det inte fullt lika noga med.
Ett fack jag hör hemma i är BDSM-facket, sedan dag ett har jag räknat mig som en del av den rörelsen och det känns verkligen som jag är hemma där. En varm luddig känsla sprider sig och det känns tryggt men ändå sanslöst spännande. I BDSM-facket finns det i sin tur en massa andra fack, såklart. Så otroligt många att det inte går att nämna ens en bråkdel. Men jag är ganska mild inom detta facket även om jag kan vara grov i både mun och fantasier ibland. Det beror på mina upplevelser och brist på sådana snarare än något annat tyvärr. Men att jag är mer dominant än undergiven är klart, även om också jag uppskattar en omgång av piskan ibland. En nackdel där är att min runda bakddel kan ta mycket mer smisk/pisk än jag trodde från början, bra eller dåligt?

Sedan har vi det jag tänkt på allra mest, hetero- eller bisexualiteten.
Jag har räknat mig som bisexuell en tid nu, trots att jag inte fullbordat något allvarligare än petting och hångel med en kvinna. Jag har dock alltid funderat på detta med eventuell bisexualitet, sedan jag blev sexuellt aktiv och känner mig trygg i det facket och jag har alltid haft en tanke på att utforska detta och många gånger är det kvinnor jag fantiserar om när jag onanerar. Även när jag ser på porr är det sk ”gir-on-girl” action som gäller, det och trekanter där även männen leker med varann.

I helgen fick jag dock möjligheten att gå lite längre med en kvinna. Inte vilken kvinna som helst heller utan en mycket vacker kvinna med både önskade kurvor och volanger. Vilken tur jag hade!
Det var lite nervöst i början, men tillslut rycktes både hon och jag med så under den gånga helgen spenderade vi en hel massa timmar tillsammans nakna med händer och läppar lite här och var. Vilket var en av mina fantasier. Det vi dock inte kom till var oralsexet, vilket jag hoppas jag får komma till en dag då jag riktigt kände hur gärna jag ville prova det. Men jag är även nöjd med att få känna på och i denna kvinna. Nöjd över att få leka med min tunga och mina läppar över hennes vackra bröst. En annan dag kanske annat händer, jag hoppas iallafall.
Någon onani-fantasi kan jag lova att jag fick ihop av den helgen. Mycket spänning i luften, pressade gränser jag inte trodde jag skulle röra och jag kommer aldrig glömma dessa dagar.

Recensioner: Lovehoney Sqweel & ID Juicy Lube ”Berrylicious”

Linda recenserar Lovehoney Sqweel och ID Juicy Lube ”Berrylicious”. Intimera har som vanligt generöst sponsrat produkterna.

Sqweel är en sexleksak olik någon annan jag har nånsin har skådat. Den har en ny, ovanlig och fantasifull design. Vid första anblick är den diskret, det är en fint formad svart plastask som jag med milt lite våld öppnar. Det som uppenbarar sig inuti är 10 stycken tungor av silikongummi, dessa är fästa på ett hjul och via en liten motor roterar de. Tanken är att känslan av den ska likna oralsex, enligt instruktionen på Intimeras sida för produkten går den även att använda på andra delar av kroppen ”för att reta varandras erogena zoner.” Den skall användas tillsammans med (mycket!) glidmedel, t.ex. nedan recenserade ID Juicy Lube – Berrylicious. Eftersom den är gjord av silikongummi ska man inte använda olje- eller silikonbaserade glidmedel.

Intimera skickade även med en flaska med ID Juicy Lube ”Berrylicious” som är ett vattenbaserat glidmedel med bärsmak. Jag tycker att det är ett helt okej glidmedel, det är lätt att dosera och glider bra när du fått till rätt mängd. Nackdelen med det är att i likhet med många vattenbaserade glidmedel är det inte särskilt drygt, då jag behövde ganska mycket för att få det att glida bra. I likhet med andra vattenbaserade glidmedel är det nåt man kan använda i kombination med kondom, och det kladdar inte samt är lätt att tvätta bort från ytor och sin egen kropp. Smaken var dock inget vidare, det smakar mest plast. Dock är det helt sockerfritt, om nu sånt är viktigt för en.

För 149 kronor är det dock värt det.

Men, tillbaka till Sqweel.

Jag var från första början en aning skeptisk, jag är inte förtjust i att bli slickad; men jag bestämde mig för att verkligen ge den en ärlig chans. Jag följde instruktionerna noga, mycket glidmedel, använda den på andra kroppsdelar; i mitt fall kända erogena zoner alltså hals, bröstvårtor och ljumske, detta för att låta kroppen vänja sig vid känslan. Detta för att sedan går över till att använd tungorna mot klitoris, först sakta och sedan öka hastigheten.

Det som märks väldigt tydligt i det här stadiet är ljudet från den lilla motorn, en vanlig vibrator har ofta ett dovt brummande ljud medan Sqweel däremot har ett högljutt pipande motorljud, och motorn är förvånansvärt klen. Det är ett väldigt irriterande ljud som är svårt att få bort, och det är lätt att överbelasta motorn. Men att leka med den själv gav ingenting, trots ett par tappra försök kändes orgasmen långt bort.

Försök nummer 2 begav sig med en partner som ivrigt tyckte att den var värd en chans till, vilket jag höll med om. En procedur som liknande tidigare upprepade sig tillsammans med en hjälpsam hand som ville göra sitt. Klitoris fick sedan en omgång tillsammans med några hjälpsamma fingrar inuti fittan. Men utan resultat fick fingrarna avsluta det här försöket också.

För ytterligare instruktioner kring exakt hur du ska använda den kan du kika in på Intimeras produktsida, det medföljer även skriftliga instruktioner. Instruktionsvideon kan som nämnts ses hos Intimera.

Sqweel känns som en prototyp. Jag tänker mig att hade man lagt mer tid på att få t.ex. den lilla motorn ljudlös eller starkare så hade den fungerat bättre. Eller tänk om man hade kunnat få den att vibrera också – jag tror det hade gjort skillnad.

Plus:
+ Den är greppvänlig, lätt att hålla i vid användning.
+ Snygg och relativt diskret. Vid första anblick är det inte helt uppenbart vad den är då tungorna döljs bakom ett lock.
+ En ytterligare positiv sak är tydliga instruktioner och den fyndiga instruktionsvideon.

Minus:
- Klen motor med ett högljutt vinande ljud.
- Svår och onödigt krånglig att rengöra, trots tydliga instruktioner.
- Trots fantasifull idé känns den inte riktigt färdig, och är tyvärr inte värd priset.
- Svårt att få orgasm, åtminstone för mig.

färgkukfärgkuksvartkuksvartkuksvartkuk

Kom ihåg, vill du beställa nåt från Intimera, kom ihåg att ge rabattkoden ”klumpesnusk” och få 10% rabatt på din order!

Dagens bild: Uppvisning (100215)

En härlig uppvisningsbild. Tycker om tjejen, hon ser välformad ut. Älskar hennes buskiga område ovanför musen. Tycker mycket om sånt, en slätrakad mus med en fin gräsplätt ovanför.

Tävlingen är förlängd!

Efter lite funderande har jag bestämt mig för att förlänga tävlingen om Vanliga Killar med två veckor. Det innebär att ny deadline för inskickande av bidrag är 7e Mars, inte den 21 Februari som tidigare sagts. Omröstningen fick också en veckas förlängning och avslutas därmed den 21a Mars istället för den 28e Februari.

Förhoppningsvis ger detta er gott om tid att skaka fram bilder på er själva, era pojkvänner, älskare eller vad nu ni vill bidra med!

Alla hjärtans dag, igen

Idag är det Alla Hjärtans Dag, och jag gissar att om jag hade klätt på mig (för jag har nada kläder på mig, som vanligt) och gått ut till valfri butik så hade det krängts blommor, choklad och hjärtliga kort för hela slanten. Vi kan läsa i tidningarna om hur en fågel avgör våran framtida drömprins och vi kan läsa lite rosendoftande gull om hur Lisa och Daniel fann varandra. Vi kan också läsa om hur Anders och Peter blev ett av de första homosexuella paren som vigdes, samt följa deras bröllopsdag nästan minut för minut.

Jag har länge varit splittrad kring det här konceptet. Visst, å ena sidan tycker jag det är väldigt fint att man har en dag som är tillägnad ”kärleken”, men samtidigt så undrar jag varför det behövs en dag för det? Är inte det nåt man ska fira mer eller mindre hela tiden, spontant, när man känner att man vill?

Kärlek är fint och bra. Jag är en stark förespråkare till mer kärlek i vårat samhälle och våra liv. Men jag tycker inte om hur man koncentrerar en enda dag på hela året för det. Det känns lite för mycket som att man friköper sig.

”Jag gav henne blommor så därför har jag gjort min plikt för ett tag nu!”

Jag erkänner villigt att det där är det längsta, grövsta och mest cyniska jag kan dra det till. Men blir inte såna här gester betydligt mer meningslösa för att man gör dem på en viss dag då alla förväntas göra det? Eller är jag helt ute och cyklar och egentligen är det tvärtom – att det är BRA att vi har en viss dag, och att just för att det är en speciell dag så blir det MER betydelsefullt än om det bara var spontana blommor?

Det tål att tänkas på, för det funkar åt båda hållen. Det kan både bli mer betydelsefullt för att det är en speciell dag, och det kan bli mindre betydelsefullt. Som med det mesta så verkar det mest bero på vilken inställning man har. Jag själv föredrar att tänka att kärlek är nåt som ska firas spontant, för det är en så fin grej, och detta i kombination med mitt allmänna ointresse för högtidsdagar gör väl att jag är mer åt det förstnämnda hållet.

Men en sak är säker, och det är att jag stör mig på att kärleken i alla hjärtans dag för varje år mer och mer handlar om kärleken till kommersialismen. Det ska köpas blommor, chokladaskar, gratulationskort och vad annat handeln nu kan skaka fram som har ens den minsta association till denna dag. Det är också intressant att se hur alla dessa produkter märkbart ökar i pris just under denna dag. Känns inte det lite plumpt? Det är ju ingen direkt hemlighet att det här importerade konceptet uppfanns på 60-talet av just amerikanska firmor som tillverkade choklad och gratulationskort, och som väldigt framgångsrikt har spritts över västvärlden sedan dess.

Så låt mig säga vad jag har sagt länge nu – vänta inte på den här dagen för att fira den eller de du älskar. Gör det när DU känner att du vill fira din speciella person, och gör det på ditt vis.

Till sist vill jag bara säga att det här inlägget är lite av ett jubileum. Det är det tusende (1000) inlägget som publiceras på den här bloggen. Inte så illa!

Självförtroende och lite andra tankar

Jag gillar Johanna Sjödin. Hon är en tjej med skinn på näsan, och såna respekterar jag alltid.

Hon skriver ett inlägg om hur hon tror att människor med god självsäkerhet har bättre sex. I mångt och mycket håller jag med henne här. Få saker som involverar människor är lika avtändande som människor som hela tiden känner ett behov av att påminna en om att de inte tycker om sig själva. De riktigt jobbiga människorna är de som hela tiden drar fram offer-kortet och säger saker som ”hur kan du tycka om mig som är så fet och ful?” utan att riktigt förstå att dessa saker oftast är relativt oviktiga för den som åtrår personen.

Jag själv har relativt kasst självförtroende. Men jag har lärt mig att om man gillar mig, så gillar man mig oavsett vad jag själv må tycka, och då får jag acceptera det. Även om jag själv inte tycker om mitt utseende så finns det kvinnor som har tyckt — och tycker bra om det. Då får jag acceptera det och lägga min egen osäkerhet åt sidan. Ofta när man tycker om någon och är attraherad av dem så attraheras man både TROTS deras ”defekter” men även PÅ GRUND AV deras ”defekter” för dessa defekter skapar en individ.

Som Johanna skriver är det inte speciellt skoj att ha sex med någon som är så osäker att lamporna måste vara släckta, eller som undertrycker sin egen orgasm av rädsla för hur han/hon ser ut när hon kommer.

Självsäkerhet och självkänsla är som väl bekant knepiga saker, och ingenting man får bara sådär. Men jag tror att när man kommer till insikten att man kan vara omtyckt, älskad och åtrådd oavsett utseendet, då kan man ofta släppa en stor del av den osäkerheten. Jag själv är t.ex. ganska känslig kring min mages form och storlek, men när L i höstas smekte den och sa att hon älskade den, då accepterade jag hennes åsikter som sanna, och slappnade av lite.

Att kunna släppa samhällets värderingar och vara sig själv till hundra procent är en befriande handling, och nåt som bygger självförtroende. Precis som Johanna gjorde tror jag många kvinnor behöver släppa samhällets värderingar, kanske rent av gå i protest mot dem i bästa BH-brännande anda. Att sluta acceptera någon annans definition av vem man är, och bara vara sig själv.

Men en sak blir jag lite fundersam över. Nämligen hur Johanna i slutklämmen drar upp Blondinbella som nåt slags förebild för självförtroende. Jag följer inte Blondinbellas blogg, och bloggar med tema smink, mode och skvaller hamnar på min intresseskala nånstans mellan däckmönster på vinterdäck och slemmiga spår som sniglar lämnar efter sig. Därför har jag inte någon koll på hela den här våldtäktshistorien som Blondinbella tydligen ska ha skrivit om.

Jag kan också förstå att det måste ha varit en väldigt jobbig tid i hennes liv, och att komma ut öppet med en sån sak är stort, och nåt som kan skapa självförtroende eller vara en inspiration för andra.

Dock är jag av den bestämda åsikten att Blondinbella i stora drag på intet sätt bidrar till ett förbättrat självförtroende hos kvinnor. Tvärtom är frk Löwengrip en mer eller mindre direkt representant för en industri vars huvudsakliga syfte är att fostra osäkerhet hos kvinnor, och genom denna osäkerhet kunna sälja kosmetika, skvallertidningar och dyra kläder. Hon tjänar massor med pengar på att skriva en blogg som blåser syre i en eld av osäkerhet hos kvinnor landet över.

Det finns i min mening ingenting hos frk Löwengrips bloggande och uppmärksamhet i media som tjänar till att frigöra kvinnor och ge dem förbättrat självförtroende. Absolut ingenting. Som Johanna själv skriver i sin rubrik så finns det ingen sund utseendefixering, och i min mening är frk Löwengrip en del i maskineriet som bygger upp en osund utseendefixering, samt tjänar pengar på att det fortgår.

Vi finns på Facebook

En av våra läsare skrev in tidigare idag och frågade om det var okej att göra en beundrarsida på Facebook. Jag själv är relativt ointresserad av det som händer på Facebook och har aldrig riktigt känt något behov att marknadsföra oss där, men jag mailade tillbaka och sa att visst, så länge jag får ha lite insyn i det hela så varför inte?

Vilket nu har hänt.

Var medveten om att även det här är ”officiellt” sanktionerat av mig, så är det inte jag som driver den fan-sidan och därför har jag inte den direkta kontrollen över den. Men om ni är mycket på Facebook och vill visa erat stöd, gör gärna det.

Flattr

Jag undrar om det finns någon med en invite till Flattr som jag skulle kunna få? Om så är fallet, skicka den till min mail, och tack så mycket!

Uppdatering: Vill ni veta vad Flattr är så läs den här artikeln i DN.