Jag har inte så mycket att skriva. Har en inneboende vän, vilket leder till att jag inte spenderar så mycket tid med att skriva. Ami kommer på torsdag kväll, och helgen är vigd åt umgänge med henne samt att tälja fram en till årsring på stammen. Jepp, tiden stannar inte för någon, inte ens för Klumpesnusk. Men här får ni en snygg bild iaf!
(Källa: ”Into the Dark 15″)
Jaha, så var det dags igen! Dags för ett nytt år. Jag hann komma hem från Ami under mellandagarna och drunknade prompt i arbete, därav min tystnad. Idag ska jag dock fira nyår tillsammans med några gamla vänner, ser fram emot det. Blir säkert samtal fyllda med filosofi, skratt och en hel del flams och trams. Skoj!
Mitt år har varit mycket bra. Jag har fyllt det med kärlek, närhet, sex och annat som gjort mig glad. Jag har haft framgångar (och lite motgångar) även i mitt ”vanliga” liv, och även detta år märker jag hur mitt ”ovanliga” leverne i form av naturism, polyamori och annat kärleks- och sex-liberalt blir mer och mer i synk och harmoni med det där vanliga livet. Klumpesnusk blir mer och mer en pseudonym, en etikett på en bit av mig, snarare än en helt åtskiljd personlighet som det var i början. Jag är öppen med vem jag är, mitt självförtroende har vuxit enormt och jag är trygg med mitt liv.
Jag har lärt mig mycket under det här året. Omvärderat åsikter och gjort saker med stort nöje som jag i det förflutna varit övertygad om var helt ointressanta. Jag har blivit fastbunden och jag har dominerat. Jag har skapat fina minnen med både Ami och Elin, blivit fotograferad av Elin och fått beröm för min kropp, fotograferat Ami samt mot slutet av året återfått kontakten med fina Mollie.
Tack också till alla er fina läsare som fyller min blogg med amatörbilder, kommentarer, tankar och inspiration. Ni är uppskattade!
Som nyårspresent får ni här två snuskbilder av lite vintage-årgång. Ha ett bra nyår, och ta hand om varandra.
Mitt på blanka Annandagen publicerar jag den här amatörbilden som jag fick skickad till mig. Hoppas ni tar det lugnt och har hämtat er från julfirandet!
Bara några dagar kvar på 2011 och så här mitt på juldagen får ni två fina bilder. Njut och ta det lugnt!
(Original: ”A Summer’s Afternoon 1″ och ”A Summer’s Afternoon 2″)
Först ett citat från svenska Wikipedia:
Vitiligo (även leukodermi) är en autoimmun sjukdom som visar sig som bortfall av pigmentering i huden. Den inträffar allmänt hos mellan 1 % och 2 % av en population. Sjukdomen är mer synbar på mörkhyade människor på grund av deras mörkare pigment.
Det här är första gången jag hittar en ”sexig” bild på någon som har vitiligo. Jag blev glatt överraskad över denna bild, för överallt annars så försöker människor som har denna sjukdom dölja det. Jag förstår helt att det är läskigt att förlora pigmenten i sin hud och få stora fläckar över hela kroppen, men jag tycker om att se en bild på en tjej som helt enkelt struntar i att hennes kropp tappar pigmenteringen. Jag tyckte det var sexigt och oerhört stärkande att se. Det tilltalade mig både estetiskt och sexuellt. Känslan att utforska denna kropp, följa konturerna med mina fingrar och leka med den.
”Hej. Mitt namn är Sally och detta är en bild som jag är väldigt glad över. Min väninna tog denna på mig för några veckor sedan och jag hade gärna velat se den på din sida. Jag har gått ner 26 kg de senaste fem åren och efter 5 års träning så för första gången känner snygg och sexig. Obs vill gärna vara anonym.”
Den här bilden ackompanjeras av en text:
So….Kate West Told Me To Give No Fucks
And here it is, me, naked in my moms living room in a pose I’ve never tried before. This is a whole set and as I post the rest over the next couple of days you’ll be able to see why this is “no fucks”.
I am not wearing make up.
I did not do my hair.
I am naked – no lingerie, no heels, nothing to give me a more feminine touch.
I never wear my hair up in photos because I hate my chubby cheeks, I wear it up here.
This…is not my house. It’s my moms, I took these while they were out – sneaky sneaky. Nothing like being naked on someone else’s furniture.
I tried to do everything I could think of in the situation to take me out of my comfort zone. While I am very much naked all over the internet and am very comfortable in my own nudity there are still things that I hide behind. In these…I am not hiding.
(Källa: ”The Daring Miss Daniels” och här finns alla bilderna i serien)
I mina ögon en fantastiskt vacker, sexig och sensuell kvinna. Jag rekommenderar starkt att följa hennes Tumblr-blogg, där hon publicerar tankar och bilder på sig själv. Den här bilden gör mig nyfiken, och intresserad. Jag har mer än en gång undrat hur det skulle vara att sitta på knä mellan hennes ben och slicka den där mjuka fittan.
(Källa)
… gör mig lite fundersam. Tillsammans med Ami utforskar jag det som kan kallas för lite BDSM-liknande världar inom sex. Vi själv kallar det inte BDSM, och jag själv har lite svårt för att ta till mig BDSM som koncept och uttryck då jag upplever att det förväntas att man följer regler som någon annan skapat. Vi vet ju alla hur allergisk jag är mot regler jag inte själv skapat, eller hur?
Men det här med smisk, alltså. Jag har smiskat Ami, litegrann. Visst är det trevligt, men jag undrar lite vad jag förväntas få ut av det? Jag är inte en sadist, så jag njuter inte av att tillfoga någon annan smärta. Om jag får ut nånting av att ge smisk är det möjligtvis åt det andra hållet – att någon då njuter så intensivt av det att jag går igång på det. Men även om Ami säger att hon trivs med det ger det mig väldigt lite, mer än att jag tycker hemskt mycket om hennes rumpa och varje tillfälle att hantera den på ett eller annat sätt funkar för mig.
Så vad får man ut av smisk? Jag upplever smisk som en knepig situation också, för smisk är associerat med bestraffning, och om jag ger någon smisk när denne njuter av det, då är det ju ett slags belöning, samtidigt. Vilket i min värld blir lite spretigt, för jag gillar att ha tydliga definitioner av saker – även om jag är mer medveten än många att detta är en paradoxal upplevelse när det kommer till människor. Människor är ju oerhört komplicerade djur, och vi kan uppleva både bestraffning och belöning i samma handling.
I fantasin kan jag uppleva smisk som en stimulerande sak. Men jag undrar om jag är lite för återhållsam och (i brist på bättre ord) hämmad i verkligheten för att kunna släppa loss helt och njuta av att ge någon smisk. Jag är väldigt självmedveten också, och blir lätt distraherad med tankar om min egen smiskteknik, vilket i sin tur får mig att förlora intresset av att ge smisk. Detta är något jag kämpar med konstant numera, att bli mindre självmedveten och bättre på att släppa loss och ta för mig.
Men hur som helst…
Därför frågar jag er läsare, som antingen gillar att få smisk eller att ge smisk – vad får ni ut av det? Hjälp mig, jag är hemskt nyfiken och jag vill veta mer. Skriv en kommentar med dina tankar och berätta för mig vad just DU får ut av smisk.
