Archive for the 'Manligt' Category

Gästblogg: Jämställdhet

Signaturen “L-tänk” skriver tankar om jämställdhet mellan könen och hur olika kvinnor och män blir värderade när det kommer till sex.

Många ungdomar känner en press för att bli av med oskulden och när det gäller sex så är reglerna olika för killar och tjejer. Om en tjej förlorar oskulden tidigt, alltså runt 14 år då blir hon kallad för slampa och en massa saker bakom hennes rygg. Men om en kille förlorar oskulden tidigt så slipper han allt skitsnack bakom ryggen. Han kan bli kallad för “hingsten” av sina kompisar.

Varför är reglerna olika för tjejer och killar?

Kvinnor/tjejer ska vara dolda med sin sexualitet och det anses som “fint” om en kvinna är oskuld så länge som möjligt. Då tycker även hennes kompisar att hon är helt fantastisk. Men om en man vill “spara” på sin oskuld, då blir det skitsnack bakom hans rygg. Han kan bli kallad för “bög” och liknande saker.

Min åsikt är att det verkar som att mannen ska visa sin sexualitet, han kan skämta om sex på ett annat sätt än en kvinna. Det kan man se på t.ex stand up-scenen. Kvinnor ska enligt samhället vara oskuldsfulla medans mannen kan vara sexuell. Om en kvinna har haft sex med många, då är hon en slampa. Om en man har haft sex med många. Då är han en “hingst”.

Kvinnor har alltid blivit behandlade på det viset, det kan man spåra långt bak i tiden. Under medeltiden så var kvinnan totalt underställd mot mannen och hon hade nästan inga som helst rättigheter. Visst, vi har kommit en bra bit från medeltiden men fortfarande så behandlas mannen lite bättre än kvinnan.
Mannen är fortfarande “nummer 1”. Man ser det främst av allt i skolor. I varje skola så behandlar en stor del av killarna tjejerna som objekt.

Och i många religioner så ses även kvinnan som underlägsen, i t.ex Katolska kyrkan så får inte kvinnor vara präster för att Jesus valde ut tolv män till sina lärjungar. Vilken inte är något speciellt bra anledning enligt mig. I kristendomen så framställs kvinnan som “syndig” för att Eva åt ett äpple från det förbjudna trädet och jag tror att det var därför som kvinnor straffades hårdare än män när den katolska kyrkan kom till Sverige och förbjöd sex utanför äktenskapet. Kvinnan var syndig.

Man hör även människor, oftast killar/unga män kalla varandra för “fitta” och sådant när de vill trycka ner någon.

Varför?

Varför använda ordet “fitta”? Som betyder “Våt ängsmark”.

Det är ett sådant vackert och beskrivande ord för kvinnliga könsorganet.
Visst, man hör även “kukhuvud” men det är inte riktigt samma sak. Det brukas oftast innebära samma ord som “mansgris”.

Det är som om det ibland är något dåligt att vara kvinna, som om det är bättre att vara man.
Det kvinnliga könet har verkligen haft en lång resa, men någon gång så kommer det kanske att vara helt jämställt mellan båda könen.

Den nakna sanningen

Under gårdags-kvällen pratade jag med en vän. En kort stund i vårat samtal gled vi in på det här med att bilder på mulliga och tjocka människor ofta är väldigt retuscherade. Hon tog som exempel bilden som jag hakade fast på ett tidigare inlägg. Den är vacker, och hon på bilden är vacker – men den är lite idealiserad. Hon har inga bristningar, inga födelsemärken, inga defekter av något slag som man annars associerar med just mulliga och tjocka människor.

Jag höll med i vad hon sa. jag har ofta känt detsamma, men har också känt att det är en enkel åsikt som går tillsammans med mycket annat av vad jag tycker om kroppen och fotografering av densamma. Jag gillar bilder som är lite “råa” och oförfinade. Bilder som är lite dokumentära, och det är en stor del av varför jag gillar amatörbilder – de är ofta rätt opolerade och lite råa. Inte råa i tonen på vad som presenteras, men råa i att det är människor med defekter. Det här är ingen nyhet för de som följt den här bloggen ett tag.

Emellanåt undrar jag om inte den “tjocka världen” accepterar den “smala världens” spelregler när man gör sånt här. Ja, det är väldigt generaliserande och alldeles för svartvitt att dela in saker på det där viset, men det är en förenkling för diskussionens skull. I den smala världen (skvallerpressen, Veckorevyn, etc) är retuschering en norm, en standard. Man gör det för att man gör det och för att man alltid har gjort det. Ingen ifrågasätter det, det är har blivit en grundlag där.

När man då överför en del av dessa värderingar på den tjocka världen, tar man inte bort en del av vitsen med att just fotografera tjocka och mulliga människor? Gör man dem inte till en artificiell konstrukt på samma vis som kvinnor ofta skapas i den tunna mediala världen?

Kan det inte ligga i vårat eget intresse att reagera emot detta, och visa våran tjocka verklighet så osminkad som det bara går?

“Kolla här, här är jag. Jag har valkar, bilringar och bristningar. Än sen?”

Hur vi än ser ut så finns det faktiskt människor som det inte spelar någon roll för. Eller ännu bättre – som faktiskt tycker om hur vi ser ut, även om vi själva inte gör det. Jag tycker egentligen inte om min egen kropp, och ofta skäms jag och är lite nervös för den. Men jag har lärt mig att även om jag inte tycker om den så hindrar det inte andra från att tycka om min kropp precis som den är med bilringar och defekter. J gjorde det. L gjorde det. Kone gjorde det. Mollie gör det. Fyra kvinnor som alla tyckte om mig precis som jag var, i bjärt kontrast till vad jag själv tyckte.

Det får mig att må bra, det ger mig hopp och självförtroende. De tyckte om mig precis som jag tyckte om dem, trots att de själv inte heller gillade sina kroppar. Men precis som jag tog de till sig av vad jag tyckte om med dem, och jag vill tro att det också fick dem att må bra på nån nivå.

Ja, det där är faktiskt jag.

Här är en totalt osminkad bild på mig. Jag har inte gjort ett smack med den förutom att lägga en mosaikeffekt på mitt ansikte och minska storleken. Jag är fet. Jag är tjock. Jag är mullig. Jag är överviktig. Alla de sakerna kan appliceras på mig, och jag kan inte göra ett läkarbesök utan att få höra att jag bör gå ner i vikt.

Det finns massor med mig som jag inte tycker om. Jag är tjock. Jag är hårig. Jag är blek. Jag är det här. Jag är det där. Bla bla bla osv osv etc etc.

Men vet ni vad? Samtidigt som jag tycker allt det där så vet jag att jag inte är så jävla hemsk ändå. Jag vet att jag inte är det ohälsosamma fettberg som samhället gärna klassar mig som. Jag vet att samma läkare som säger att jag borde gå ner i vikt alltid blir förvånade för jag har ett lågt kolesterolvärde. Jag vet också att jag har hyfsat bra kondis – jag cyklar mycket, och försöker cykla året runt då det är den form av motion jag trivs bäst med. När det är för kallt för att cykla, då promenerar jag istället. Jag är stark. Starka ben, starka armar, starka händer.

Det här är Mollie.

Hon ligger i mitt sovrum. Hon tyckte inte om de här bilderna, de visade henne inte från en “bra sida” och hon känner olust inför att visa upp dem. Jag frågade henne och hon tvekade, men hon sa också att hon behöver se dem. Hon behöver acceptera dem. För det är så hon ser ut. Visst, den vinkeln är inte den mest smickrande vinkeln – ens när man är slank. Men det är en äkta vinkel, en rå vinkel. En osminkad vinkel.

Hon är tjock. Precis som mig är hon dock inte nåt andfått fläskberg som knappt orkar uppför trappan utan att ta regelbundna pauser. Hon rör sig fort, hon rör sig lätt. Jag är känd för att gå hyfsat fort men hon hade inga som helst problem att hålla mitt tempo, och gick ofta mycket fortare än mig. Hon är förvånansvärt vig. Hon rör sig med en härlig grace och jag älskar att se henne röra på sig.

Det här är vilka vi är. Vi är helt vanliga tjockisar som aldrig kommer att uppfylla trångsynta normer vad gäller kroppar. Oavsett hur hårt vi pressar oss själva och hur mycket vi förändrar oss så är det spelet ett spel vi aldrig kan vinna. Det är inte gjort för att vi ska kunna vinna.

Och vi har slutat bry oss om det. Vi vill trivas precis som vi är och skapa en positiv kroppsbild för oss själva och bygga vidare därifrån. Vi är tjockisar och det är såna vi är. Tycker du sämre om oss baserat på vårat fettlager runt midjan, då är det åtminstone inte oss det är fel på.

Sexualitet och läggning

Jag läste Klumpes inlägg om män och deras sexualitet. Detta fick mig att tänka på det faktum att många män tycker om prostatastimulans, av bland annat pluggar och strap-ons, men anses inte vara homosexuella för det. Inte av mig iallafall.

Det finns ett gammal uttjatat skämt där det anses att “man inte behöver vara bög för att man suger av en kompis“. Och även en fundering på vem som är bögen i samlagsscenariot, den som sätter på eller den som tar emot.
För mig är bögar sådana män som kan tänka sig ett förhållande med andra män. Precis som lesbiska kvinnor är detsamma för mig, kvinnor som kan tänka sig ett förhållande med andra kvinnor. Homosexalitet i stort är att kunna känna förälskelse och kärlek för någon av det egna könet. Något mer än bara sex.
Detta med bisexualitet är lite av en gråzon tycker jag. Jag anser mig vara bisexuell då jag tänder på andra kvinnor, jag finner dem sexuellt upphetsande och jag vill gärna röra vid dem, ha sex med dem. Men jag skulle aldrig kunna bli kär i eller ha ett förhållande med en kvinna.

Männen jag nämner i början som tycker om leksaker och/eller fingrar i analen funderar jag på om de kan tänkas vara bisexuella..? När det gäller BDSM är det som med så mycket annat, en helt annan sak. Jag ser inte män som blir påsatta av en strap-on som bisexuella eller som att de befinner sig i garderoben på något sätt. Jag ser det som en förnedring som mänga män kan samtidigt njuta av. Precis som jag och stearin exempelvis, det är lite av en bestraffning, det svider när stearinet landar på huden men oj vad jag njuter!
Min fd visade sig vara bisexuell, vilket började yttra sig i att han bad mig penetrera honom med leksaker och han började sedan även penetrera sig själv med dem när han onanerade. Han gick sedan vidare till att ha sex med en man och vad jag vet hade de även en kortvarig relation. Men huvudattraktionen för honom fanns fortfarande hos kvinnor.

Som jag säger, en gråzon, med människor och individuella känslor.
Men jag ser inte på en man som homosexuell bara för att han suger av sin kompis. Hade en man sugit av min sambo hade jag funnit det otroligt upphetsande! Inte åt andra hållet dock, jag tänder på att fantisera om honom som den som blir avsugen och i så fall skulle sätta på. Kanske medan den andra mannen slickade mig..? Ja, variationerna är många, därför är det så härligt att det finns olika typer av sexualitet. Det går att mixa och matcha lite efter eget tycke och smak. Det är lite tråkigt dock att bara ha tre olika läggningar att referera till; heterosexuell, bisexuell och homosexuell. Vi lever ju trots allt i år 2010 nu, lite mer uppfinningsrikedom borde ju ha visat sig vid det här laget..

Ett litet tillägg; när jag sökte bilder till detta inlägg fann jag denna:

Killar med killar

Jag fick en fråga från en läsare:

Hej!

Jag och en vän hade ett intressant samtalsämne och det skulle vara intressant att höra din åsikt i det. Vi diskuterade homosexualitet vs bisexualitet.

Jag anser att många män kan tänka sig att experimentera med andra män medan min vän ansåg att det inte alls är så. Jag har en väldigt öppen syn kring det, medan hon är mer strikt.

Vad är din åsikt?

Att uttala sig generellt om killars nyfikenhet på varandra är ganska svårt, och män har generellt en lite annorlunda syn på experimenterande utanför sin läggning än många kvinnor. Mycket av det har att göra med att det finns en hycklande homofobi hos många killar där man tycker att tjej + tjej är jättesexigt medan kille + kille är jätteäckligt. Det är en attityd man får lära sig tidigt som kille av andra killar, och den blir väldigt djupt rotad.

Jag tror själv att förvånansvärt många män är nyfikna på att experimentera sexuellt med en annan man, även om de identifierar sig själva som heterosexuella. Jag tillhör den kategorin, jag identifierar mig som heterosexuell, men är lite smånyfiken av mig. Det är ingenting jag aktivt söker efter, men om jag träffar någon kille det klickar med så kommer jag inte att tacka nej till upplevelsen.

Så ser jag det, som en upplevelse. Man testar nånting bara för att ha testat det, och för att jag är relativt öppensinnad av mig. Jag tycker inte det påverkar min läggning det minsta, det är bara en sak jag inte har nåt emot att utforska om möjligheten skulle uppstå. Men som sagt, det är inget jag söker aktivt efter, och för närvarande tror jag inte jag är redo för det heller. Men det är en kittlande tanke.

I min erfarenhet har många killar en väldigt strikt avgränsad syn på sexuell läggning. Identifierar man sig som en viss sak så är det noga med att man inte spelar utanför reglerna för den läggningen. Killar som identifierar sig som hetero hoppar inte i säng med andra killar, för det ingår inte i att vara “hetero” så att säga.

Men jag tror förvånansvärt många killar är öppna för tanken på lite experimenterande, även om de identifierar sig själv som heterosexuella. Att få dem att erkänna det är dock det svåra, och jag tror många har en hel del osäkerhet och ångest pga dessa tankar just för att killar får lära sig tidigt att det inte är coolt att “böga” med andra killar.

Hoppas det här kanske hjälper med dina och din väns tankar.

Kukar och kommentarer

Kiwi skrev en intressant kommentar och tog upp saker som jag gått och funderat på i några dagar nu, och nu känns det lämpligt att skriva om det.

Kuk- och fitt-gallerierna har blivit populära, och jag är glad att människor både deltar i dem med sina könsorgan men också med sina tankar. När jag först skapade dem tänkte jag stänga av möjligheten att ge kommentarer, jag kände att det borde vara som ett museum där man kan se och fundera, men man behåller sina åsikter för sig själv. Samtidigt kände jag att jag inte ville kväva eventuella intressanta diskussioner som utan tvivel skulle uppstå, och därför valde jag att hellre att låta möjligheten att lämna en kommentar vara påslagen.

De senaste dagarna har jag undrat om det var en bra idé, faktiskt. Precis som Kiwi har jag observerat att tonen mellan de två olika gallerierna är väldigt olika, och precis som henne har jag märkt att det är ett slags omvänd sexualisering och objektifiering. Hur det kommer sig att det blev så är givetvis väldigt komplicerat, och det grundar sig såklart i hur människor ser sig själva.

Men, jag har funderat på det här med erigerade kukar. Jag ville helst (och vill fortfarande helst) se vanliga slaka kukar i galleriet. Just för att slippa mycket av den sexuella aspekten med en ståkuk. Det här orsakade dock lite milt rabalder och jag lättade på trycket genom att säga att jag inte skulle säga nej till en ståkuk om den kom. Kiwi har helt rätt dock i att de flesta kukarna är åtminstone semi-erigerade, och det är nåt jag funderat över.

Män i min erfarenhet är väldigt prestandafokuserade. Det spelar väldigt liten roll vad det handlar om, män är fascinerade av längd, vikt och andra mått och prestandafokuserade saker. Män gillar att jämföra, och män vill alltid visa sig från sin bästa sida. Därför blir många män väldigt ovilliga att visa sin kuk när den inte är styv, för när en kuk inte är styv är den inte ett uppvisningsföremål. Den är liten och slak, man kan inte imponera på andra med den. Jag vet själv att när jag inte har stånd så är min kuk faktiskt rätt liten, mindre än hälften så stor som när jag har stånd. Det är en liten slapptask som skrumpnat ihop bakom förhuden, och det är svårt att imponera på andra män och kvinnor med en sådan sak.

Det är faktiskt sant som påpekades att det mest rättvisa är att varje deltagare skickar in en bild på sin kuk helt slak, och en med stånd. Men jag kände ändå att jag ville fokusera på icke-erigerade penisar, och det vill jag fortfarande helst. Men som sagt, slaka kukar imponerar inte på andra, och många män vill imponera och visa sig från sin bästa sida, och därför vill man ogärna visa sin slaka kuk. Ibland är vi värre än påfåglar, vi kråmar oss som tokiga och spänner upp vår vackra plym av fjädrar ståkuk för att imponera på honorna.

Jag vill ogärna vara en kukfundamentalist när det kommer till gallerierna. Att demonstrera olikhet är ju hela poängen, men jag skulle uppskatta om två saker hände i framtiden.

Den första är att vi kanske lyckas lägga åt sidan alla de sexuella kommentarerna där. Jag älskar sex precis lika mycket som alla andra, och jag gillar också att få beröm för min kuk. Men jag tror inte att det galleriet är rätt arena för sånt, och jag hoppas att ni alla kan förstå och respektera det. Kukgalleriet är för att ge en uppfattning om hur olika kukar kan se ut, inte för att få ännu ett bevis på sin manlighet. Därför hoppas jag att vi alla kan hålla en hög ton i våra diskussioner där i framtiden, och undvika de riktigt låga sexualiserade kommentarerna.

Den andra är att i framtiden kommer jag inte att acceptera ståkuksbilder utan en ackompanjerade slaktasksbild. Dvs, skicka gärna in en fin bild på din ståtliga fjäderplym ståkuk, men skicka också in en bild på den i slakt tillstånd. Här känner jag att jag måste vara bestämd, inga ståkukar utan en bild i slakt tillstånd också. Omvänt förhållande är dock valfritt, inget krav på en ståndbild om du vill skicka in din kuk i avslappnat skick.

Sist vill jag tacka alla kvinnor och män som redan skickat in bilder på sina kön. Både jag och Linda är väldigt glada över erat deltagande, det värmer!

Önskan om fler könsbilder!

Idag har jag fått ett till bidrag till det blivande kukgalleriet. Skoj!

Vill dock bara säga att jag vill ha många fler, både till fitt- och kuk-galleriet. Ju fler bilder, desto bredare utbud av helt vanliga kön, och desto bättre blir idén med att visa hur olika könsorgan kan vara.

Det spelar ingen roll vilken hudfärg du har, hur gammal du är eller hur ditt kön ser ut – alla bilder tas emot, och givetvis är det helt och hållet anonymt!

Maila in din bild till klumpesnusk@gmail.com!

Uppdatering 100413: Det kom in två till fittbilder idag. Tack! Jag rekommenderar alla att gå till galleriet och studera samt beundra.

Ståkukens symbolik

Jag gillar porr. Jag gillar att surfa porr. Det är väldigt lätt för mig att bara snusksurfa lite om jag är uttråkad och inte har nåt bättre för mig. Mer “normala” människor hade kanske sett mitt beteende som nåt slags beroende, men jag tycker inte att det är mer ett beroende än att trumma med fingrarna eller vissla. Det är lite meningslös sysselsättning när man inte gör nåt viktigare.

Porrsurfandet innebär att jag emellanåt stöter på porr som riktar sig mot den mer manligt homosexuella målgruppen. Jag har ingenting emot en naken karl, men det är väldigt sällan som jag fäster mer än ett ytterst flyktigt intresse vid dessa bilder och filmer. Jag identifierar mig som heterosexuell, och när jag blir pressad så brukar jag säga att denna heterosexualitet sträcker sig till omkring 96-97% av min sexualitet. Vilket som sagt leder till att jag ofta viftar bort den typen av porr utan nåt större intresse, men också utan att bli sådär barnsligt homofobisk som en del killar kanske lätt kan (och förväntas) bli.

Men alldeles för en liten stund sen när jag råkade snubbla in på den här bilden kom jag att tänka på en sak.

Det här med ståkuken och dess symbolvärde inom nakenhet. För en kuk är en sak, men det är intressant vilken stark symbolik en styv fallos har för bildens värde och budskap. Om mannen på den bilden inte hade haft en styv kuk hade bilden nästan lika gärna kunnat vara lite naken illustrering utan speciellt stora anspelningar på porr eller erotik. Med en slak dolme hade mannen nästan lika gärna kunnat vara en kroki-modell i nåt klassrum, omgiven av kvinnor och män som studerar och avbildar en naken kropp som ingenting annat än just en naken kropp.

Men eftersom han blottar sitt styva kön blir bildens budskap genast nånting annat. Genast blir det sexuellt, porrigt, inbjudande.

Så min tanke och fråga är då, är kuken verkligen en strömbrytare? Nedfälld och släckt, nästan ingen som helst sexualitet i bildens språk. Men uppfälld och tänd, helt plötsligt blir en i övrigt identisk bild mycket mer liderlig?

Det är intressant att fundera kring sånt här.

Nätets brist på jämlikhet

Vi har pratat en del jag och sambon, vanligt förekommande här hemma visserligen, men vi har båda retat oss lite på detta med ojämlikheten som råder på nätet.
Jag har skrivit tidigare om dessa burdusa, för att inte tala om jobbiga mailen vi fick från singelkillar, både här och där. Vi har dock kommit på varför det är såhär. Tror vi. Och känner att vi kan basera detta på mer fakta då vi nu vet hur det är även på andra sidan..

Många tjejer (lägg märke till att jag inte menar alla) är helt enkelt bortskämda. Då killarna är så påstridiga har de helt enkelt inte behövt skriva annat än kortfattat och slarvigt tillbaka, därmed också killarnas ökade frustration i och med att de inte anser sig få gensvar. En ond cirkel helt enkelt.

Vi har talat med både killar och tjejer och vi tycker att detta är en bra slutsats ändå. Vi accepterar såklart om tjejen i fråga inte är intresserad, men även när hon varit det har svaret ändå varit under all kritik, inte bara om man ser till korrekt svenska. Det har helt enkelt dött ut då vi inte orkar hålla helt och hållet i en konversation i och med att vi faktiskt inte måste, vi har varann och en eller två extra i sänghalmen är inte livsviktigt för oss.
Vi tycker bara det är så otroligt tråkigt att det är en sådan brist på jämvikt ute på nätet.
Även om vi absolut kan sympatisera med tjejernas känsla av att bli överhopade av mail från “slemmiga singelkillar” (som inte alltid är singel, men det är ett annat argt inlägg jag kommer till någon annan dag) då jag själv råkat ut för det som singel och vi som par. Men för den sakens skull ska man inte kräva att konversationen ska hållas i av den andre eller de andra.

Är det något fel i att vara intresserad? Är det på något sätt smutsigt? Eller är det helt enkelt så att det är bortskämt där ute på nätet. För man vet ju trots allt som tjej själv att man inte behöver skriva långa och innehållsrika mail för att få killarna att fortsätta sin uppvaktning. Blir det då som när man är passiv i en fotbollsmatch och helt plötsligt får bollen? “Å fasen, ett vettigt och seriöst mail? Hur gör man nu?!”

Nej vi tycker absolut att tjejerna ska ta för sig lite mer, även utanför internet såklart. Agera och formulera som den du är och inte som någon lat.. Jag vet inte vad. Och killarna kan backa lite så tjejerna kanske får lite andrum. Tänk vad som kan hända om tjejerna faktiskt måste jaga killarna lite. Upp-och-nedvända världen!

Internationella kvinnodagen

Idag är det den Internationella Kvinnodagen. DN har en grej på sin “På Stan”-blogg där de listar 8 sätt att fira kvinnodagen.

Jag firar kvinnodagen varje dag jag lever istället. Ja, det gör jag. Det går inte en dag utan att jag tänker hur fantastiska kvinnor är, och hur orättvist kvinnor ofta blir behandlade trots att vi påstår oss vara civiliserade. Jag har blivit kallad “feminist” för mina tankar kring sånt här, men jag tycker det är grundläggande rättvisa och åsikterna kommer från min humanism. Kvinnor särbehandlas fortfarande alldeles för ofta, och speciellt inom näringslivet är detta väldigt vanligt.

Men kvinnor är faktiskt fantastiska, och jag beundrar massor av kvinnor. Jag beundrar min coblogger Sheila. Hon är en tvättäkta gudinna. Hon är intelligent, vacker, stark och självständig. Hon är en ytterst fin kvinna och jag har alltid älskat henne precis som hon är.

Män är också duktiga på saker, men jag irriterar mig alltid enormt mycket på hur många män behandlar kvinnor. Alltför ofta ser jag män behandla sina fruar, flickvänner eller kvinnliga bekanta som om de var aningen sämre. Jag fattar inte det. Kvinnorna som blir behandlade så hela sitt liv tror ju det är sant också, att de är korkade kossor som inte kan göra saker lika bra som männen.

Javisst, vi är olika. Det finns saker som män aldrig kommer att kunna göra, och vice versa. Män kommer aldrig att kunna uppleva barnafödsel. Kvinnor kommer aldrig att kunna uppleva… tja.. jag vet inte, att kissa stående eller att bli sparkad i pungen?

Oavsett vilket behöver jag inte en speciell dag för att fira kvinnor; jag firar dem varje dag med varje andetag jag tar och varje ord jag skriver här.

Vackra och unika

Jag har tänkt en del på detta med nakna män, framför allt vanliga sådana.
Många sidor har jag klickat på men det man finner är vältränade kändisar eller ren och skär gay porr. Jag har inget emot gay porr, det är inte det. Men det finns trots allt helt vanliga män som är snygga, sexiga, charmiga och åtråvärda. Precis som kvinnor i alla former och storlekar är vackra, gäller detsamma för män.

Men när man sitter på internet och söker så hittar man enbart detta, eller de mest groteska skämtbilder de kan komma på. Mycket underligt finns trots allt att finna på internet om man bara tittar lite extra. Det är dock inte vad jag är ute efter. Klumpe gav mig tipset om en internetsida, en blogg med nudistbilder och jag klickade såklart in där direkt och tänkte att mina bekymmer med bilder på vanliga män är över… Men icke. Då börjar jag automatiskt fundera om det är så att jag är för kräsen ändå? Men så inser jag att det trots allt inte finns en lika stor marknad för heterosexuella, helt vanliga karlar. Varför inte?!

Jag kan säga att när det gäller ovan nämnda kategori av män så tycker även jag bättre om bilder där det finns lite kläder på, iallafall underkläder. Det gäller även bilder på kvinnor, gärna underkläder på bilderna eller skuggning på rätt ställen, det ger bilden lite klass tycker jag.
Jag får helt enkelt leta vidare och hoppas att jag hittar bilder, eller varför inte göra en tävling av det? En tävling där upplägget är att man skickar in en vanlig men sexig bild på sig själv, helst män. Det var en idé jag nog ska spinna vidare på. Kvinnorna som läser här skulle nog inte ha något emot det tror jag..?

Attraherad blir jag av de män och kvinnor som har något extra. Jag kan bli attraherad även utan att ha sett människan naken, eller ja det är nästan när vi hamnar nakna tillsammans som attraktionen jag byggt upp under det påklädda stadiet får agera skyddsnät lite grann. Grunden läggs under ett påklätt stadie så att säga. Vet inte många som skulle säga: “hon verkade inte så intressant, tråkig rent av och det var pinsamt tyst. Men när jag väl fick henne att ta av sig kläderna, då insåg jag att hon var något för mig, även om hon inte går att prata med ALLS!”
Det kanske var att ta i och många män skulle hoppa i säng med men jag tror ni förstår meningen med det hela jag försöker få fram. Det handlar inte om hur personen ser ut nakten utan personen inuti.

Jag och sambon träffade exempelvis ett par idag, vi har träffat dem en gång innan och kände oss direkt samspelta så vi ville träffa dem igen. De var och hälsade på oss idag och de är ett mycket attraktivt par, enligt mig. De har något speciellt båda två, även om de utåt ser ut som helst vanliga “Svenssons” med både kurvor och volanger. Hon är en kvinna som får mig att le, hon är vacker att se på, även om hon som idag går omkring i joggingbyxor. Han har en sådan blick som jag gärna vill att en man ska ha, han är stor, snygg och känns trygg att vara omkring vilket är guld värt.
Hon presenterade dem som “troll” första gången vi bytte bilder med varann, vilket inte alls stämmer tycker vi. De är trevliga och lätta att umgås med och jag ser fram emot nästa gång den chansen ges.

De jag funnit varit som allra vackrast har haft det där lilla extra, något unikt.